Ursäkta mina långa meddelanden, men ta det som ett tecken på att jag tar dina funderingar på allvar och mitt bästa sätt att uttrycka mig är att skriva. Hoppas att du tar dig tid att läsa, för jag tror att Gud vill säga dig något genom dessa ord, men du får pröva det i bön om det är så.
Ordet PASSION betyder att man har en särskild kärlek för något/någon. Ordet betyder också ”lidelse”, att denna kärlek är så stark att man är beredd att lida och även dö för denna.
Man säger ofta att man är beredd att offra ALLT för den/det man älskar så här mycket. Men, är man verkligen det egentligen, eller ger man upp vid minsta lilla motstånd, vid minsta lilla lidande?
Om du t ex har en passion för sång. Inte ger du väl då upp sången bara för att du tycker det är jobbigt att öva, för att du inte har den rösten du skulle vilja ha, eller för att det finns andra som knappast behöver öva något och låter precis som du skulle vilja. Inte ger du heller upp denna passion om du råkar få problem med rösten? Nej, du tar dig igenom dessa hinder, fast det kan vara ett vist mått av lidande i det. Du gör det för att det är din passion, du har en tro på att allt ska bli bra, bara du tar dig igenom det som är jobbigt.
Guds passion är människor. Inte bara de som tror på Honom, utan ALLA. Trots att människosläktet är syndare som går vår sin egen väg och inte gör vad Gud vill, är Hans kärlek så stark och passionerad att han räddat oss genom att bli en syndfri människa, dela vår smärta och lidande och slutligen dö för att kunna ta våra synder på sig och betala den skuld som vi har till Gud och som bara en oskyldig kunde betala. När Gud blev människan Jesus var han utan skuld (Han var ju Gud) och ändå fick han hur mycket elände som helst på sig. Men, han gick igenom detta för det var hans passion. Han visste att detta var det rätta.
Men det var våra sjukdomar Han bar, våra plågor Han led…för att vi skulle helas. Vi gick alla vilse som får…men Herren lär vår skuld drabba Honom (Jesus). Han accepterade lidandet. (Jes. 53:4-7)
Jesus visste att han, trots den orättvisa och det lidande han blev utsatt för, skulle öppna vägen för en seger tillslut. Den segern kom när han som den första människan besegrade döden och uppstod till evigt liv. När det hände såddes fröet, som nu börjat blomma så smått och som en dag kommer att innebära totalt utplånande av all orättvisa, lidande och död.
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på Honom inte ska gå under utan ha evigt liv. (Joh. 3:16)
Så har Guds passion visat sig.
Vad är vår passion och hur mycket är vi beredda att lida för det? Är det vi älskar mest något som ger all vinst direkt här och nu, i vårt jordiska liv, eller är det något som räcker in i evigheten?
Några exempel på Jesus vilja att lyda Gud och leva efter sin passion.
Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och fördes av Anden omkring i öknen, där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var förbi, blev han hungrig. Då sade djävulen till honom: ”Är du Guds Son, så befall att den här stenen blir bröd.” Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd. (Matt. 4:1-4)
Man kan tycka att detta är orättvist, att Guds Ande drar ut Jesus i öknen för att lida när han vet att där inte finns någon mat. Men mat är inte allt. Jesus tog det här lidandet för att han litade på Gud och hans passion var större än att bara få mat i magen. Djävulen försökte få honom att släppa sin passion, men Jesus visste att det skulle göra honom till syndare och att han du inte skulle kunna rädda människorna han älskar. Om han slapp det här lidandet skulle det innebära evigt lidande för hela människosläktet, Jesus hade Guds kraft att göra som djävulen ville, men kraften var inte till för det. Därför tog sig Jesus igenom denna prövning genom att hålla fast vid Gud genom hans Bibelord.
Därefter började Jesus undervisa lärjungarna om att Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och uppstå efter tre dagar. Rakt på sak talade han om detta. Då tog Petrus honom till sig och började ivrigt säga emot honom. Men Jesus vände sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort ifrån mig, satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar." (Mark. 8:31-33)
Här försöker Djävulen (satan) igen att få Jesus att bli syndig. Satan använder Petrus lilla människoperspektiv och får Petrus att säga till Jesus att han inte ska gå igenom allt lidande och bli dödad. Jesus ser istället i Guds stora evighetsperspektiv och förstår att det är Djävulen som använder Petrus okunskap för att försöka lura Gud. Jesus går inte på det utan följer sin passion och går in i lidandet.
Att Jesus inte gav upp sin passion trots all orättvisa och lidande han utsattes för som oskyldig, har gjort att alla orättvisor, lidande och död en dag kommer att kunna försvinna helt. Hade Jesus valt att inte lida hade eländet inte kunnat stoppas och vi skulle bli evigt döda.
Alltså: Liksom en endas människas synd ledde till en fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor.” (Rom. 5:18)
Jesus lidande och död gav seger och liv och eftersom vi är Guds barn och avbilder gäller detsamma för oss.
Dina grubblerier om lidandet har ju orsakat dig någon form av lidande i din relation till Gud och tron. Jag har också mina tvivel ibland. Jag läser Bibeln rätt ofta och är i kyrkan jämt, men ibland känns det som att det går mest på rutin och något jag bara gör. Kan sakna en passion för min tro ibland, en sådan man kände som nykristen eller som när man är på något bra möte. Man vill ha med hjärtat och bli uppfylld av Guds Ande. Men när du kom till mig med ditt tvivel och ditt lidande i den här frågan har det gett mig en sådan där nytändning i min tro. Så nu hoppas jag att jag kan ge något tillbaka.
Gud välsigne dig!
< Frågor och svar